Måndag kväll...

Ligger i sängen och skriver några rader. Skönt trött i kropp och huvud efter en dag med jobb, och mycket frisk luft på kvällskvisten.
Åkte ut till mamma efter jobbet, och vi tog en promenad ner till Björken.
Tranorna har börjat samla ihop sig där inför höstens flytt till varmare länder.
Gärdena runt sjön myllrade av olika fåglar, och vi hade tur och fick faktiskt se väldigt många tranor från fågeltornet. Deras trumpetsång gillar jag mycket.
Pixi var också med upp i tornet och hon var nöjd bara hon fick sitta i knät:))

Efteråt, på vägen hem åkte jag förbi Julias plats med blommor från mammas trädgård, och talade om hur mycket hon fattas oss allihop. Världen känns så tom utan henne. Hon är mycket älskad, och mycket saknad. Hon bor i mitt hjärta, men jag saknar så att få pyssla om henne. Att få hålla handen under filten i soffan. Göra en fläta i håret på morgonen. Väcka och säga att det är dax att gå upp när klockan är sju. Skjutsa till stallet, och så är det det där med lördagsfrukostarna som aldrig mer kommer bli som förut. Både jag och Peter sitter med klumpar i halsen och tuggar våra frallor. Men vi försöker att svälja, och att det ska va lite mysigt. För Victors skull...
Vardagliga saker som svider i våra hjärtan....

Ulla, du frågade om Peter jobbar fullt nu, och det gör han inte riktigt än. Men han är på god väg:)
Han jobbar lite olika beroende på dagsform. Ibland är det nästan fulla dagar, och ibland några timmar.
Vi har så olika jobb. Han har personal ansvar och kundkontakt varje dag som han måste känna att han mäktar med innan han kan jobba fullt ut.

Postar lite fina bilder från min lilla utflykt:)