Rörigt...

Tillvaron just nu är minst sagt rörig! Vi håller på & packar ihop huset och det är saker precis överallt! Vi har ju bott här i 15 år och man samlar på sig en del även om jag tycker vi varit duktiga på att rensa undan då & då. För mig som gillar ordning & reda och att var sak har sin plats är det här ett jätte stressigt moment! 

Men men, det ska väl bli ordning igen- så småningom.

Stora lasset går på onsdag till nya stället och sen har vi drygt en vecka på oss innan Floragatan ska vara redo för nya ägarna. 

Hur känns det att lämna huset då kanske några undrar...? Jo, visst är det tråkigt att lämna ifrån sig ett hus som man lagt ner hela sig själv i, det här huset är ju liksom " Maria & Peter" från källare till tak, men man kan inte låsa sig i materiella saker eller standard. Känslomässigt ska det bli oerhört skönt att lämna det bakom sig och få gå vidare mot något nytt. 

Det är iallafall så det känns nu. 

Nu är det bäst att fortsätta packa- jag är långt ifrån klar!

Tvällen...

Nu glömde jag visst att ta bilder utomhus från Tvällen, men för er som inte har en aning om vad detta är för ställe kan jag berätta att det är en gammal restaurang som ligger i ett rött stort värdshus "in the middle of nowhere..." Vilt är deras specialité men de har också supergott kött och fisk. Allt ser precis ut som det alltid har gjort och maten som inte ändrat sig mycket genom åren smakar lika gott varenda gång!

Jag tror det är därför det är så mysigt att åka dit:)

Peters syster Gunilla jobbade och servade oss så fint.

Alla var mer ön mötta och nöjda när vi åkte hem mot Sunne igen:)

Grattis Victor 17 år!

Hipp hipp hurra för Victor som fyller hela 17 år idag!

Kan verkligen inte förstå att jag har en så stor kille...åren går alldeles för fort!

Iallafall så vill jag säga att jag är så glad att ha fått en så fin och ödmjuk pojke. Han har fått utstå saker som inget syskon eller barn ska behöva vara med om, men genom allt elände så har han behållit sitt lugn, och framförallt sin humor. Han har förmågan att få en dålig dag att bli en bra dag! 

Idag är flaggan hissad, och även om vädret inte är det bästa så ser vi till att få en mysig dag tillsammans!

Imorse fixade jag & Olle till smörgåstårta som han önskat, och sen gick vi upp med en frukostbricka och sjöng "ja må han leva"! 

Ikväll ska vi åka till Tvällen ( där Peters syster Gunilla jobbar) och äta gott tillsammans med andra släktingar. Det är victors absoluta favvo restaurang!

Inte lätt att äta frukost på sängen med ett litet busfrö...:)

Och inte heller att äta när mamma kommer med kameran i ett nyvaket ansikte:)

Första gången jag gör egna smörgåstårtor, men de fick godkänt av både Peter och moster AK som lunchade med oss idag. 

Fler bilder från tvällen kommer ikväll.

Intrång...

Jag vet inte om jag berättat det här förut på bloggen, men i vintras fick vi ett väldigt tråkigt brev från Östra sjukhuset i Göteborg. Någon obehörig som var anställd på sjukhuset hade gjort intrång i hennes journaler! 

Vi blev såklart ledsna och chockade över att någon överhuvudtaget kommit över informationen och att det funnits säkerhetsluckor i datasystemet så att en sådan sak kunnat ske. 

Det kändes  så förnedrande mot hennes minne också...

Efter några telefonsamtal till avdelningen fick vi reda på att personen inte bara varit inne i Julias jornaler och snokat, utan fler barn var drabbade som också vårdats på just barncanceravdelningen.  Det kändes som en liten tröst att inte bara hon var drabbad, och man försäkrade  oss också om att informationen bara användes  för eget syfte och inte verkade ha spridits vidare!

Så har månaderna gått och vi har fått ett par brev till från sjukhuset där vi fortlöpande blivit informerade om vad som hänt, och idag fick vi reda på att den här personen blev dömd till ett ganska stort skadestånd. 

Jag kan bara föreställa mig känslan hos de barn som fortfarande kämpar eller blivit friska när man vet att någon okänd varit inne och snokat i så privata handlingar! Och för oss som mist så river det upp ännu oläkta sår! 

Fy katten säger jag bara!!!

Sjukhuset lovar nu att ha rutiner så att detta aldrig kan ske igen!

Pressmeddelandet finns att läsa i nästan varenda tidning idag och här är en av dem från Aftonbladet: 

3 år...

Idag har det gått tre år sen Julia försvann från oss. 

3 oändligt långsamma år när jag tänker på hur längesen det var sedan vi sist sågs....

 Ändå är minnena av den sista tiden vi fick tillsammans knivskarpa! Jag minns hur hon luktade, hur hennes röst lät, hur tapper hon var i sin kamp, hur hon aldrig klagade den sista tiden, jag minns hur hennes händer i mina kändes, vilka kläder hon gillade bäst, hur Delfie ständigt låg i hennes knä. Hennes fina ögon, hennes bara huvud som var så vackert även utan hår. Tusen minnen som jag aldrig vill glömma! 

Ikväll var jag till hennes grav och lät tårarna falla. Över orättvisan att hon inte finns hör hos oss och kan dela livet vi lever, som jag vet att hon tyckte så mycket om. Att hon aldrig fick träffa sin fina lillebror och sin nya kusin. Nu i efterhand, efter 3 år så känns det som om hon bara rycktes bort från oss, allt gick så oerhört snabbt! Då- när vi var mitt i kampen kändes varje dag som en hel evighet!

Jag skulle kunna skriva så mycket mer men det för ont så jag väljer att avsluta här. 

Ni som har barn- känn tacksamhet för varje dag ni får tillsammans, ge dem en extra kram på kvällen och låt inga gräl bli för stora. Ta inte deras närvaro för given, uppskatta deras sällskap, lyssna på vad de har att säga, och skapa fina minnen tillsammans. Barn är ett lån vi fått från moder jord, och varar det lånet hela vår egna livstid ska vi vara tacksamma. 

Loppis...

Nu börjar ortens alla loppisar att öppna upp för sommaren, och allra bäst gillar jag de som ligger på landet! Att få gå in i en gammal lada eller uthus och kolla på gamla möbler och saker som absolut inte är arrangerade är så inspirerande och jg får alltid 100 idéer om vad jg kan anvönda olika saker till.

Idag kom jag hem med detta...

En marmorbricka som jag tänker använda som ostbricka. 

En ljusgrotta att hänga i fönstret. 

En hel drös med små Kinaskålar, fat och skedar att anvönda när jag bjuder på Thaimat eller sushi, 

En glaskaraff som jag tänker servera vatten i, och så ett tennfat att ha på köksbänken och jag tänker mig att det ska ligga lök, vitlökar, lime & citroner och kanske ingefära i den.

Dessutom hittade jag en fin beige linneduk som inte blev med på bild eftersom den ligger i tvättmaskinen just nu.

Allt detta köptes för 180 kr. 

Dessutom sålde de hemägg på en av loppisarna för 2 kr/st så jg köpte med en kartong av det också. Hemägg är bara så gott, dessutom var hönsen ursöta och fick gå fritt! 

Midsommarafton...

Dagen började med att jag plockade alla möjliga olika blommor jag kunde hitta i skogen & trädgården för att göra en varsin krans till mig & Olle och en bukett att sätta hos Julia.

Gjorde små buketter som jag föste ihop på en stomme jag virat ihop av björkris.

Tyckte de blev riktigt fina!

Vi var bjudna till mamma och hennes Kenneth på midsommarfest med lite andra släktingar o vänner.

Midsommarstång, sill & potatis, fiolspelande, femkamp och andra trevligheter fick vi vara med om. En riktigt mysig kväll! 

Paul från Luxemburg ( Moniques son) hade bilat upp med en vän och de fick vara med & uppleva en riktig svensk midsommar med allt vad det innebär hos oss. Middag i gamla ladugården, snapsvisor, och dans  till små grodorna... Jag frågade om de tyckte vi var knäppa, men det tyckte de visst inte:) Paul har blivit så förtjust i Sverige att han gått svenskkurser senaste året , och faktiskt blivit riktigt duktig! Han är visst singel nu också så jag föreslog att vi ska hitta en svensk flickvän så har han anledning att komma hit lite oftare:)

Försökte få till en bild på småttingarna i sina fina kransar, men ni ser kanske vadOlivia  tyckte om att ha sin krans på huvudet...inte så populärt!!!

Olle och jag höll ut till kl 11 sen ville han absolut hem & sova så då packade vi ihop oss och for hemåt. Han var så duktig hela kvällen och var bara glad och lycklig över att få vara med bland alla människor. 

Hej & hå

Syrran och barnen kom upp till Sunne i går måndag och såg till att vi tog oss igenom Julias födelsedag på ett fint sätt. Vi besökte kyrkogården med fina blommor, och det köndes fint att Leo som haft jättesvårt att gå dit under tre års  tid faktiskt hade ritat en fin teckning med en egen grattishälsning. 

Småttingarna blev ovänner om vem som skulle bära vattenkannan...ni ser på Olivias nöjda min vem som "vann". Livets kontraster....

Malin ville att vi skulle äta tårta för Julias skull och den fixade Leo till.

På kvällen drog de stora  grabbarna på fotboll så jag och Malin och de små åkte ut till mamma på en kvällsfika som blev till pizzakväll på terassen.

Jobbig dag känslomässigt, men vi tog oss igenom, den liksom alla andra dagar. 

Tur vi har så många fina vänner och släkt som stöttar och peppar när det går tungt!

Idag är en ny dag och vi har gjort en utflykt till loppisen i Stöpafors samt fikat och käkat på Tossebergsklätten som har den bästa utsikten i hela kommunen! Skönt att komma ut lite och njuta av allt det fina som finns runt knuten!

God mat och fika har de dessutom på " berget" så är ni i närheten och bilen håller för en brant tur uppför så kan jag varmt rekommendera en tur dit. 

Avrundade kvällen med en paddeltur & mat med jobbarkompisarna som jag oturligt  fick avbryta lite i förtid då det var informationskväll på Olles dagis.

Välmatade dagar, tror jag kommer sova gott inatt!

Födelsedag imorgon...

Imorgon är det den 15 Juni och tre år sedan vi fick fira den där sista födelsedagen med Julia på barnavdelningens takterass på CSK. En dag som kommer finnas kvar i mitt minne så länge jag lever!

Jag och min syster ska åka till Julia med fina blommor och jag ska tänka på henne hela dagen och hoppas hon får fira sin dag ordentligt där hon är. Vi kommer att hissa flaggan för henne härhemma, det skulle kännas som ett svek om vi inte gjorde det...Hon är fortfarande en av oss, hon är vårt barn, och hon fyller år, det ska uppmärksammas och inte gå obemärkt förbi!
En sak har slagit mig den senaste tiden när jag ser på Julias kompisar som växer  så det knakar och börjar bli unga damer. Jag har så svårt att tänka mig henne större ä vad hon var sist jag så henne...Andra som mist sina barn kanske känner annorlunda, men för mig har tiden stannat. Det här var en sak jag undrade över när det just hade hänt- hur jag skulle tänka på henne i framtiden. Så även om hon är 12 år i mina minnen så firar vi hennes 15 årsdag imorgon.

Sneakpeak lägenheten...

Nu börjar min lägenhet arta sig och sovrummen är nästan klara! Sen den förra hyresgästen flyttade ut så kan man nog säga att hela lägenheten  får sig ett rejält skönhetslyft! Fram kommer fina trägolv som var gömda bakom mörka laminatgolv, och alla rum får nya fina tapeter, nymålade element osv. Ni kommer givetvis få en visning när jag är ordentligt på plats, men ville visa er en liten sneakpeak också...

I det här randiga rummet ska Victor bo.

Och jag själv har valt en blommig tapet som ska matchas med pudriga rosa gardiner och kuddar på sängen. Känns kul att få välja något riktigt "tjejigt" nu när jag inte ska anpassa mig efter någon annans smak:)

Lägesrapport...

Så var jag och Olle hemma igen efter vår lilla tripp till Östergötland. Jag skulle nog inte skrivit om att resan dit gick så himla bra, för hemresan blev lite tvärtom, den gick INTE bra, och det var mitt fel. Körde vilse och hamnade i Laxå, Degerfors osv vilket resulterade i att det tog över en timma extra att åka. Kanske inte så farligt tänker ni då, men har man en lite kille i bilen som inte gillar att åka så är en timma en hel evighet. Nerverna fullkomligt dallrade på utsidan av skinnet på mig när vi sladdade in hemmavid. Men hem kom vi, och det är jag glad för! Nu blir det inga mer långa utflykter på ett tag!

Nån dag efter vi kom hem så åkte Olle på feber. Riktigt hög feber dessutom! Fredag kväll toppade han med 41,2 grader och jag ringde rådgivningen som sa åt oss att åka in akut för en bedömning. Det var riktigt läskigt eftersom han bara ville ligga och sova och inte orkade med någonting! Vi packade väskorna och förberedde oss på en natt på akuten eller barnavdelningen- kalla kårar, inget ställe jag vill besöka igen!På de 20 minuter vi gjorde oss iordning så vaknade Olle, fick lite mer alvedon och febern började sjunka ner mot 40 så vi beslöt oss faktiskt för att avvakta med att åka in. Han åt och drack och kändes mer stabil. Och igår lördag framåt kvällen blev han feberfri. En klassisk (men hög) tredagarsfeber...

Allt frid och fröjd tills idag när jag plockade upp honom efter middagsvilan - då var han prickig! Hela magen och ryggen är täckt av röda "fräknar". Framåt kvällen har det blivit fler och mera intensivt röda, men det verkar inte klia, och han är pigg som en mört! Även nu väljer vi att avvakta och konsulterar BVC imorgon. Akutmottagningar vill vi helst slippa!

Kollar man på internet bilder så ser det ut som mässling eller röda hund, men då han saknar övriga symtom från dessa sjukdomar så gissar / hoppas jag att det är sviter efter febern.

I Östergötland

Olle & jag har flytt Sunne ett par dagar och hälsar på farmor Elvy i Östergötland. Jag hade lite ont i magen innan vi Kim iväg pga den långa restiden, vanligtvis får han krupp av den knappa timman det tar att åka till Karlstad, men som vanligt ska man inte oroa sig och måla fan på väggen i förskott för detta gick hur bra som helst! Vi klämde hela sträckan i ett kör och kom fram på precis 3 timmar. Och efter att ha "säkrat upp" farmors lägenhet och plockat bort en del saker så känns det lugnt och skönt för oss allihop:)

Farmor är som vanligt piggelin men har lite jobbigt med sina ben. Jag försöker övertyga henne om att hon ska sätta mig i arbete nu när jag väl är här, typ städa eller putsa fönster, men nu är det helg säger hon och då ska man ta det lugnt...vilket gör att det känns som rena rama semestern. All tid i världen att bara vara, prata och spendera tid med Olle. Mysigt! Imorgon är det måndag så får se om hon kommer på bättre tankar ich sätter mig i arbete innan vi far hem. 

Just nu utforskar vi en lekpark i närheten och grejjar med sand och hink o spade.Olle  tycker det är kul, men han orkar bara inte låta bli att stoppa händerna i munnen, och så blir han arg när det knastrar mellan tänderna...

Lite bilder från imorse när vi som vanligt började dagen med kaffe och skorpor som vi alltid gör när vi är här:)

 

Ikea

Ikväll fick det bli en tur till det blågula varuhuset för att kompletteringsköpa till nya lägenheten. Fick mamma med mig, och tur var väl det, för oh my så stora paket det var. Två vällastade vagnar fick vi med oss ut nån minut efter att de stängde för kvällen. 

Jag skulle egentligen ha lånat jobbets sprinterbuss, men pga dubbelbokning så fick det bli Volvon istället. Bättre det än ingenting resonerade jag.

Och om ni inte visste det så sväljer en V-70 både garderober i 201 cm höjd, höga Billy bokhyllor, mössor av garderobsdörrar, och en hel del annat...

Knökfullt skylla man kanske kunna säga, och vi var SÅ nöjda med att vi faktiskt fick in allt och att luckan gick att stänga!

Mamma och jag är faktiskt ganska lika på det viset att vi är väldiga optimister. Allt får om man bara vill liksom:)

Hade någon av det manliga könet varit med hade vi säkert fått göra att "det där går aldrig in"... 

Att vi sen fick sitta som packade sillar på hemvägen är en annan sak:)

Vi höll på att dö av skratt för det var så trångt! Knappt jag kunde lyfta fötterna för att koppla och växla...