Avskurna från omvärlden...

Som jag skrev i fredags så har Telia tabbat sig ordentligt med vårt hem abbonnemang på Tv, telefon och internet. Allt är helt borta, och det kommer ta ett par veckor innan det blir inkopplat igen.
Dessutom har Victor surfat upp allt mitt internet i mobilen när han kollade på en NHL match häromnatten...
Jag känner mig helt handikappad och har nu åkt till jobbet för att betala lite räkningar och göra några andra ärenden på nätet. Det är nästan läskigt så beroende man är av dator och surf i mobilen nuförtiden...

Så, om ni vill mig något framöver så får ni helt enkelt ringa. Jag svarar inte på mejl förutom på fredagar då jag sitter på jobbet och har tillgång till nätet.

Gatubarn...

Vi försöker komma ut två gånger varje dag och får parera mellan regnskurarna. Olles energi är på topp och att vara inne en hel dag är inte att tänka på. Han nästan klättrar på väggarna ( eller går igenom varenda låda och skåp)

Igår tog vi med bilen ut och han börjar bli söker bakom ratten den lilla rackaren! Kör gärna på mammas fötter, men roligast är nog när grannkillarna också är ute och kör. Man kan ju krocka lite då:)

Blommor...

Jag skulle ju inte ha några blommor iår, men orkade inte hålla mig...kliar det i fingrarna så gör det!

Nu blommar det iallafall i växthuset, och de får väl helt enkelt stå där på tillväxt i ett par veckor tills det blir dax för flytt, så får de hänga med till nya stället.  Jag har ju trädgård där också och en fin liten balkong så jag tror nog det ska få plats:)

Pizza

Ikväll efter jobb och en låååång stund i telefon med Telia som lyckats koppla ur Tv, telefon och internet en hel månad för tidigt och dessutom verkar det inte gå att få inkopplat tillbaks, så kände jag att energin var borta. Hur lyckas de med en sån tabbe kan man undra, och varför ska sånt här hända oss... ? Så typiskt! Dessutom är det slutspel i NHL just nu som Victor slaviskt följer på TVn... Han vet inte om det än och kommer inte bli glad när han kommer hem och TVn inte funkar!!!

Laga mat var det sista jag hade lust med efter den här dagen så Istället tog vi en promenad till Pizzerian och Olle fick smaka sin allra första Pizzabit. Bra val, det var riktigt gott för oss allihop:)

När vi kom hem blev det en stunds lek på gatan med grannpojken Julius, och sen pyamas och välling och gonatt för Olle.

Och när det inte finns nån tv att vila ögonen på och inget internet att skösurfa på så är det nog lika bra att ta en tidig kväll och sova ikapp lite välbehövliga timmar.

Vad gjorde man på kvällarna förr i tiden egentligen innan tv, telefoner och allt annat jox fanns? 

Fint reportage i "Bygda"

Idag fick vi läsa ett fint reportage i lokaltidningen Fryksdalsbygden om utdelningen i måndags. Fina bilder och bra skrivet! Kul att sådana här saker uppmärksammas:)

I

Utdelningen 2015

Så här såg det ut på Saffran & Vitlök när vi hade utdelningen i går kväll. Lite mer än fullsatt, några fick ta en ståfika innan vi började dela ut alla saker.Tror att det var nånstans mellan 80-100 personer som kom. 

 Peter skötte snacket och delade ut alla stipendier till skoleleverna. Han läste upp lärarnas motiveringar och jag hoppas alla barn kände sig stolta över det fina som deras lärare skrivit om dem. Nu har de en fin sommarpeng att göra något kul för!

En del paket och cyklar delades också ut, men det fick jag inte med på kort.

Olle fick inga paket men var så nöjd ändå med att gå runt och småprata och pilla på saker. Blyg är han INTE! Så lik sin far:)

Nya skor

Idag har vi investerat i nya sommarskor till Olle... Ett par Kavat sandaler i svart skinn. Så söta!

Jag köpte själv ett par Kavat kängor nu i vinter, och det är de absolut skönaste skor jag någonsin haft! De har varit flitigt använda och jag känner på mig att de kommer att vara favoriter i många år framöver. Så fotriktiga och bekväma!

Jag tog också med mig hans gamla Kavat kängor till skoaffären för mätning, och jodå, de var för små...Foten har växt från 11 till 12,3 cm sen i januari!

Om någon är intresserad av dem så är det bara att hojta till i kommentarerna. Tänkte mig att 200 kr är ett bra pris. (Det är inte en endaste skråma på dem...)

Vilket man inte riktigt kan säga om gympa skorna som han fick för nån månad sen...Redan avskavda på tårna...

Vet inte vad det är med killar och skor, men de blir verkligen slitna!

Så här ser Victors Converse ut som han fick förra sommaren...man kan ju undra om han bara gått på dammiga grusvägar sen dess...:)

Den lilla marodören...

5 minuter vid datorn, och då passar Olle på att göra "hyss"...

Vilken energi den lilla marodören har alltså! Och så fort saker sker! Så fort man vänder ryggen till så hittar han på något bus...Och det gäller att ha stenkoll på några speciella saker. Alla toadörrar måste vara stängda, annars har man hela toarullen utspridd i huset, eller så står han och vevar med handen i toaskålen, och när jag kommer på honom stoppar han in handen i munnen och säger mmm ed ett leende på läpparna. Eller så ligger hela badrumsskåpet utvänt på golvet. Och är grinden till trappen inte stängd så är han uppe på övervåningen på 15 sek...
Dukar på bord, och dekorationer som ljuslyktor på vardagsrumsbordet är bara att glömma...
Nu har han pippi på ljusknappar...det betyder att vi får dra ur alla sladdar till fönsterlamporna annars så åker de i golvet.
Gud vad jag hade förträngt just det här intensiva med att ha barn. Jag minns inte alls att det var så här med Victor och Julia. Men det var det ju antagligen:)
Tur för lilla Olle att han är en sån go o glad skit för det gör att han kommer undan med det mesta. Det är svårt att hålla sig för skratt när man ska vara lite sträng och säga aja baja:)

Min nya bil

För ett par veckor sen slog jag till på en ny (bättre begagnad) liten bil. Och den är verkligen liten om man jämför med vår gamla V 70. Den är pigg och rolig att köra, går på både benisin och etanol och det bästa av allt är att den är så lätt att parkera där det är trångt. Barnvagnen går precis in i bagagen, och ska man dessutom storhandla så får matkassarna stå i baksätet. Men jag tror nog att vi ska klara oss med denna lilla vita skönhet ett tag framöver. Den kommer nog mest att gå mellan dagis, jobbet och mataffären.

Det är lite speciellt det här med att planera för ett "nytt" liv...det känns lite vuxet att få bestämma allt själv. Peter och jag har ju hållit ihop sen jag var 19 år, så det är på lite skakiga ben jag nu planerar för hur allt ska bli.

Eftersom jag gillar att ha koll så har jag försökt planera möbleringen av lägenheten och så här ser den skissen ut...Victor har hjälpt mig rita upp planlösningen då han visst hade  en dold talang för det:) Jag försökte x-antal gånger men alla skisser hamnade i papperskorgen då det inte blev rätt..".jag kan gör det " sa han och på 10 min så hade han fixat en alldeles perfekt ritning åt mig:)

Utdelningsdagen- före utdelningen...

Idag är det dagen D för minnesfonden- utdelningsdagen. Vi ska dela ut så många fina saker till barn som skrivit in till oss och berättat vad de önskar sig.

Jag och Peter har haft fullt upp de senaste veckorna med att "sy" ihop alla önskningar. En del är lätta att uppfylla, och några lite knepiga, men nu är vi i hamn och de sista detaljerna är klara. Puh!

Det här är både väldigt roligt (vi hoppas alla barn blir glada), men också känslosamt. En sån här dag tänker man extra mycket på Julia och undrar vad hon tycker och känner inför det här. Vi hoppas att hon tycker vi gör rätt och att hon också gläds med barnen som ska få fina saker. 

Vill ni veta vad barnen önskat sig iår...? Då kan jag berätta att det varit önskningar om bla.

Instrument ( tvärflöjtar och en trumpet) 

Rollerblades

Mini i pad

En telefon

Vattenlandskort

En speldator

Springskor

Resor till Astrid Lindgrens Värld, Kolmården och Gröna Lund

Cyklar

Lego

Hästsaker

Ridläger

och många andra saker 

Totalt fick vi in 27 brev med önskningar, och vi har uppfyllt 26 av dem. (Den sista och 27:e önskningen som inte blev uppfylld iår kom från en person som fick en cykel förra året) 

Om jag och Peter fick önska oss något så är det att det kommer in ännu fler önskningar till nästa år!

Utöver de här 26 önskningarna som vi uppfyllt så har skolorna i kommunen nominerat 14 elever (en från varje lite skola, och två eller tre från de större skolorna) som ska få ett stipendium i form av pengar. De får 2000 kr var som en uppskattning för att de är bra förebilder för andra elever, bra kompisar, trevliga mot både lärare och elever. Härligt att få premiera sådana fina egenskaper tycker jag:)

I vårt garage står just nu 7 alldeles nya fina cyklar och ikväll har de hamnat hos sina nya ägare. 

Och en av medlemmarna i styrelsen ska avtackas med fin blomma som jag och Olle har fixat idag på fm. 

Så- nu ska jag föröka samla ihop mig lite så att jag orkar ta in allt som ska hända under eftermiddagen.

Och igen- stort tack till alla som hjälper oss att samla in dessa pengar. Utan er hade inte detta varit möjligt!

Söndag kväll...

Dagarna fullkomligt rusar iväg just nu. Det är många bollar i luften och så många beslut att ta. Ibland känns det lätt och ibland lite hopplöst... Det är inte "bara" att dela på sig när man levt ihop i 20 år...

Skolan går in i slutfasen och ikväll skickade jag in de sista två veckornas uppgifter. Nu återstår bara ytterligare två veckors uppgifter- sen är det äntligen klart! Tjoho:) Ska bli så skönt att slippa ha läxor och inlömningsupogifter hängande över huvudet hela tiden, och samtidigt får jag klappa mig själv på axeln och tycka att jag har kämpat på bra. 

Beslut var det ja... Nu har jag äntligen hittat de tapeter jag vill ha till nya lägenheten. Jag vet inte hur många tapetböcker jag bläddrat igenom, men några hundra skulle jag nog tippa på att det är. Jag känner mig nöjd med de jag valt och hoppas de funkar i verkligheten- uppsatta också:) 

Jag är ju ett planerings freak och gillar att ha koll på läget, så jag har ritat upp hela våningen på papper och möblerat också. När väl flytten går av stapeln så har alla saker sin givna plats. Ni ska få se ritningen imorgon. Ligger i sängen och skriver och orkar inte gå upp o fota just nu...

I går fyllde Leo hela 10 år så vi var bjudna på kalas med gofika! Vilken stor och fin kille han blivit mosters lilla prins!

Olle har åkt på hostan från hell och fick stanna hemma för att inte smitta ner Olivia. Han har en riktigt jobbigbrethosta på nätterna och är "slemmig" i bröstet på dagarna. Men energin är det inget fel på, puh! Inte humöret heller...

Just nu är vi inne i en period då det ska ätas själv. Mycket plock o klet, och det mesta hamnar där det ska. Resten tas tacksamt emot av Pixi som liksom parkerat under matstolen:)

I tidningen...

Jag lovade ju att hojta till när bi-reportaget publicerades i tidningen och det var alltså igår...i en bilaga till nwt inför trädgårdsmässan som går av stapeln 23-24 maj i Rottneros park. 

Så alla ni som är sugna eller intresserade av att börja med biodling, gå till mässan och få mer information på plats om hur Fryksdalens sparbank faktiskt kommer sponsra biodlare i Fryksdalen i framtiden. Fantastiskt initiativ om ni frågar mig!

Det kliar i mina fingrar att starta upp igen!

Häromdagen när jag vaknade så blev jag riktigt förbannad! Någon hade vält kupan under natten, då jag var ut med Pixi vid 9 tiden på kvällen och då var allt ok...

Vid närmare inspektion på morgonpromenden så visade det sig att någon roat sig med att förstöra alla fina info-skyltar längs vandringsleden som går i dalen bakom huset. Så gott som alla var avsparkade eller uppdragna och instängda  i skogen. Grrr! Sånt gör mig arg! 

Tur för den som gjorde det att min kupa var tom, annars hade de säkert fått sig rejäla stick!

Övningskörning...

Han har inte suttit bakom ratten sen i höstas, så det var en mycket ringrostig Victor som satte sig bakom ratten idag... Med "soptunne-olyckan färskt i minnet så    hade vi en mental barriär att ta oss över också. Kopplingsfoten darrade rejält och det blev några riktigt hackiga starter...

När det där med soptunnan hände så skulle han ju bara starta bilen åt mig och så råkade han släppa kopplingen med växeln i så hjulen tog ett rejält "hopp" framåt, och han blev riktigt riktigt rädd och det där satt visst i än.

Men- tillslut kom vi över det och han började köra med självförtroende igen. Vi körde runt på en stor parkering och senare på lite otrafikerade småvägar. Allt för att fånig rutinerna igen.

Nu ser jag fram emot en sommar med många många timmar på passagerarsidan:)

Slut på en fin tid...

Min kära syster ska börja jobba på måndag och Olivia ska skolas in på dagis av sin pappa Magnus...

Känns faktiskt lite sorgligt, som om det är slutet på en väldigt mysig tid vi haft tillsammans...

Vi har ju träffats både nu och då sådär mitt i veckan. Strosat runt på stan, lunchat och fikat, sovit över, tagit ett glas vin när de små somnat och bara haft det mysigt.

Nu kommer vi självklart försätta träffas ändå, med livet blir ju lite annorlunda när man jobbar och livet är så mycket mer inrutat. 

Det är alltså Olivias pappa som ska ha hand om henne under inskolnings veckorna och eftersom han är " lite ovan" att ha henne själv har Malin gjort ett litet körschema för dagen som jag var tvungen att fota...

Vi skrattade gott åt det och undrade vad som händer om hon vaknar 7 istället för 8... Eller om hon bajsar och ska ha ny blöja på någon av de tider som Malin inte skrivit upp, eller om hon vill äta på någon annan tid än vad som står på schemat..jaja, jag hoppas han fixar det ändå, och att Olivia trivs bra på sitt dagis och att Malin kan slappna av och fokusera på att jobba istället för att " bara vara hemma". 

Sötnosarna igår när vi tog en fika tillsammans mellan provkörning och bilköp.