När det där med soptunnan hände så skulle han ju bara starta bilen åt mig och så råkade han släppa kopplingen med växeln i så hjulen tog ett rejält "hopp" framåt, och han blev riktigt riktigt rädd och det där satt visst i än.
Men- tillslut kom vi över det och han började köra med självförtroende igen. Vi körde runt på en stor parkering och senare på lite otrafikerade småvägar. Allt för att fånig rutinerna igen.
Nu ser jag fram emot en sommar med många många timmar på passagerarsidan:)
Jaa det är pirrigt med denna övningskörning... Idag körde Martin ner till Karlskoga o det är jobbigt att sitta bredvid o inte ha hela kontrollen. Men ändå lite bättre nu än när det var snö o halkigt... hualigen! Kram på er Ida
SvaraRadera