Magen v18

Så här ser magen ut i v18...

 

Den kanske inte ser så stor ut, men den känns vill jag lova! Jag skulle gärna skriva att livet som gravid är helt underbart, och att jag bara njuter, men riktigt så är det inte.

Jag vill absolut inte gnälla eller beklaga mig, då jag verkligen är SÅ tacksam att jag överhuvudet taget är gravid, jag ska bara berätta hur det är, på riktigt:)

 

Sömnen -har varit konstig ända sedan i somras. Jag drömmer jättekonstiga drömmar och vaknar ibland helt kallsvettig och är tacksam över att det bara var just en dröm. Detta tror jag har att göra med att jag utsätter mig själv för en situation som jag inte kan kontrollera, och då kommer mycket av känslorna från Julias sjukdomstid ikapp. Jag har snittat på

4 -6 timmar/natt i flera månader, men tack och lov så har det blivit bättre de senaste veckorna. Och när jag väl får sova blir allt annat i livet så mycket lättare.

 

Magen- ett kapitel för sig...Jag ska inte bli för intim, men den sköter sig inte trots att jag äter fibrer på längden och tvären...Har börjat med någon sörja som heter Lactolos, och blivit något bättre, men inte helt OK. Det här problemet gjorde att jag kände mig uppblåst som om jag var i 8:e månaden när jag var i 2:a...

 

Aptiten- den är det inga fel på. Jag äter som vanligt trots att jag har mått väldigt illa. Illamåendet kommer oftast på fm, innan lunch, och innan jag lägger mig på kvällen, och det håller fortfarande i sig. Attackerna kommer och stannar oftast mellan 10 min- 1 timma. Det enda jag inte klarat de sista två månaderna är kaffe. Men det kan man ju leva utan:)

 

Kläderna- mina vanliga byxor var bara att glömma redan i v 10. Jag har köpt några sköna jeans med resår i magen som jag hoppas kunna ha resten av tiden. En jeanskjol har jag också införskaffat eftersom jag gillar att ha strumpbyxor/kjol och stövlar på vintern.

 

Konditionen- var en av de första sakerna som försvann. Faktum är att jag undrade varför jag var så flåsig redan innan jag visste om att jag var gravid. För varje vecka har det blivit lite mera "flåsigt", och om jag idag går från källaren upp till andra våningen i huset så känns det som om jag har maxpuls under ett träningspass. Skönast är det att ta det lugnt och sitta stilla. Jag kan tom bli andfådd om jag pratar för fort:)

 

Foglossning- Jag hade ganska jobbig foglossning på baksidan av bäckenet när jag väntade Julia, och den verkar ha blommat upp igen, fast så många år passerat.

Den smög sig på för ett par veckor sedan, och nu kan jag ha riktigt ont, framförallt i ljumskarna och det drar ända ner i låren. Framåt kvällarna kan jag även känna av den på baksidan, då det känns som om något skaver i bäckenet "ben mot ben". Detta gör att jag får vagga fram och gå med små steg. Allra skönast är att sitta uppkrupen i soffan när det är som värst.

 

Ja, så här känns det alltså att vara gravid när man är 37 år:)

Ibland kan det kännas övermäktigt om man tex mår illa, har sovit som en kratta, och samtidigt har ont. Men så tänker man på vad som kommer i slutändan av denna period och då är det värt allt! Och har man haft några jobbiga dagar , så brukar det komma dagar som är lättare på det.

 

Nu har jag börjat känna av rörelser i magen, och det gör också att det är lättare att tänka bort det som är jobbigt. Nyfikenheten på vad det är för en filur där inne slår allt!

 

Och att ha en syster som ligger 11-12 veckor före mig i tiden är helt perfekt! Hon förstår precis vad jag menar om jag behöver lufta något!

Love y sis!

 

Ja, nu vet ni ungefär allt om hur jag mår och hur det känns just idag.

Jag ska försöka vara duktig och uppdatera om magen varje vecka framöver. Kanske inte så här ingående, utan lite mer allmänt.