Tillbakablick

Ikväll gjorde jag en rolig upptäckt!
Jag kollade i förra årets almenacka och upptäckte att det imorgon är exaxt ett år sedan jag var på min sista, och antagligen avgörande intervjuv på Tentipi.

Jag kommer fortfarande ihåg den intervjuven och vad som sas. Jag var supernervös, eftersom den första intervjuven inte gick så jättebra. Jag var om möjligt mer nervös på den första och hoppades att jag skulle kunna slappna av lite mer på den andra. Jag tänkte att jag sitter inte i sjön. Jag har ju ett jobb & ska vara tacksam för det... Men jag ville ju så görna prova på något nytt!
Jag minns att jag fick ett papper med en massa frågor om mig själv vid detta andra tillfälle. Jag skulle svara på frågor mina värderingar, rangordna olika egenskaper hos mig själv och så en del frågor om tälten som företaget arbetar med. Inte helt lätt, men jag svarade så gott jag kunde och jag och R (chefen)hade ett samtal som kändes bra! Men jag hade en handsvett som gjorde att jag inte kunde ha händerna på bordsskivan jag satt vid. När jag lyfte händerna var det två blöta fläckar efter mig...jag som aldrig har handsvett annars!

Så följde då några dagars pirrigt väntande. Jag hade inte talat om för min dåvarande arbetsgivare att jag sökt nytt jobb, mest för att inte oroa i onödan, och jag var SÅ jättenervös att det skulle läcka ut i förväg att jag ville byta jobb.
Jag gick och väntade och väntade och tänkte att det här kan väl aldrig gå vägen...så många sökande och så lilla jag som inte har så värst många meriter, förutom att jag är som jag är då förstås=)
Men så tillslut kom SAMTALET med stort S. Och det var ett positivt samtal! Jag blev SÅ GLAD!!! Jag svävade på moln. Jag var hög på min egen lycka! Nu skulle jag äntligen få den förändring som jag längtat så efter!

Och jag kan helt ärligt säga att jag inte ångrat mig en enda sekund! Jag har fått göra så många roliga resor under det här året, träffat så många fina människor och fått nya vänner bland mina jobbarkompisar.Och framförallt så har jag fått mer tid med familjen.