Annorlunda vecka...

Den här veckan har börjat lite annorlunda...Min kollega Anna är hemma för ont i örat och feber, och jag hoppas hon blir frisk snart, för fy vad tråkigt det är att sitta själv en hel dag!
Numera delar vi kontor och att ha sällskap blir lätt en vana... Inte så att vi sitter och tjatar hela tiden, men hon finns där helt enkelt, och det känns bra. Hon vet det mesta om mig så det är högt i tak, och mycket skratt:)

Förresten kan jag också berätta att killarna åkte ur lilla VM cupen efter första matchen igår fm:( De mötte Hammarö, som verkade ha en riktigt bra dag i sitt lag. Motståndet va helt enkelt för hårt för våra killar:(

För övrigt känner jag mig ur form. Ont lite här och där, och inget är riktigt roligt...
Därför har jag idag bokat tid på VC för lite prover nästa vecka. För att slippa gå och grubbla på om det kan va nåt. Jag har inte så mycket motstånd mot nån form av sjukdom just nu. Har jag ont i en tå kan jag få för mig att det är precis vadsomhelst...
Kanske inte så konstigt efter allt vi gått igenom. Jag känner mig som en hypokondriker ibland, men det struntar jag i. Jag vill ha på papper att jag är frisk innan jag tror nåt annat. En läkares lugnande kommentarer ger jag inte många slantar för!
Ni hör ju hur jag låter va? Nu får jag minsann ta och rycka upp mig lite här!
Jag ska ta & gulla lite med Pixi som ligger bredvid och suckar över tråkiga matte som sitter och blippar på telefonen...Lite gos och mys med henne brukar göra underverk för humöret.

Kram på er!