Hej på er!
Hur har ni det såhär på tredje advent, en dryg vecka före jul? Är alla klappar färdighandlade? Är allt julpynt uppockat? Har ni det lugnt och skönt eller har julstressen drabbat er?
Den här julen är jag väldigt ostressad eftersom jag inte jobbar utan "bara" är hemma. Jag har absolut inte allt klart, men det får bli som det blir. Det blir jul ändå! Först ska jag fixa provet nu på tisdag, sen kanske jag kavlar upp ärmarna och tar tag i det som hör julen till...
Just nu har jag lite huvudbry om hur vi ska göra med gran iår... Det känns som om att den kommer att åka i golvet ett par gånger om vi nu sätter upp någon. Unga herr Lindgren är väldigt nyfiken av sig och börjar få lååånga armar, så det lutar mot att jag tar in en liten minigran och ställer högt upp, på säkert avstånd från små armar. En liten ljusslinga och några kulor och jag tror vi får den där sköna grandoften och julkänslan ändå.
Idag har det varit Lions julmarknad på torget här i Sunne. Små lotteristånd där man kan vinna skinkor och julostar. Man kunde köpa julkärvar och julgranar. Glögg och pepparkakor. Julmusik och öppet i alla affärer.
En barnkör sjöng så fina sånger, och jag kunde inte hålla tillbaks tårarna där på torget när de sjöng- "Låt det brinnaaa, låt det brinnaaa, ljuset i advent..."En sång Julia gnolade på många gånger och hennes fina röst när hon sjunger just de orden hörs fortfarande i mitt huvud.
Så var kranen med tårar öppnad och då är det svårt att sluta vara lessen. Jag kan svälja gråten för stunden när jag är bland folk, men sen när jag kommer hem och lugnet lagt sig så gör det så ont, så ont. Vemodet liksom bara rullar in över mig. Julen är stämningsfull, fin och mysig, men för mig gör den faktiskt väldigt ont också. Man bygger upp traditioner med sin egna familj, man pysslar och bakar, pyntar och fixar julklappar, och den som gjorde allt det här med mig är borta. Nu står jag här själv och försöker få till lite julstämning medans det svider i hjärtat. Min största tröst är lilla Olle som alltid är så glad. Och så Victor förståss när han kommer hem och blir glad över något nybakat eller dagens present i adventskalendern.
Livet är verkligen inte lätt ibland, men jag försöker kämpa på så gott jag kan. Efter en sån här dag kommer en ny dag som förhoppningsvis känns lite lättare.
Det var iallafall en fin stund på julmaknaden och här kommer lite bilder...
Barnkören sjunger...
Och Shangri La,( underklädesaffären) har lussetåg med" lättklädda" människor i skyltfönstret. Jag vågade mig inte riktigt ända fram...tycker det är lite pinsamt...
Och tillslut kom luciatåget med häst och vagn till torget och sjöng så fint i stämmor.
Sen gick Olle och jag hem eftersom vi började frysa.