Vi brukar gå på baksidan av vårt hus, ner i "dalen" som vi säger.
Nu är det så kallt på dagarna så frosten släpper inte sitt grepp om gräsmattan ens mitt på dagen.
Pixi blir alltid så glad när jag kommer hem=) Visftar på svansen, och ger massor av pussar. Men det är ganska bråttom ut. Hon kan inte hålla sig så jättelänge efter att hon sovit...
Det finns mycket gott att lukta på...
Lerälven- den bruna älven som rinner kors och tvärs nere i dalen.
Förr i tiden så stog tydligen hela grannskapet utspridda längs älvkanten med lyktor på augustikvällarna. Då fanns det nämligen gott om kräftor där nere, och de la i burar och drog upp sin fångst sent på kvällen. Vi har bott i vårt hus i 10 år och det enda levande jag sett i dalen är rådjur, en räv och en mård. Men inget liv i vattnet.
Nerför stigen...
Här brukar vi stanna, för lite längre fram finns en bro utan räcke...och jag vet inte om Pixi kan simma än... Så därför går vi inte längre än hit. Solen brukar alltid skina starkt mellan träden här...
Och så bara står jag och njuter av solen en minut eller så=)
på väg hem igen- uppför backen...Pixi springer före och vänta på mig.
Sen går vi in och äter mat.
Sådär ja, nu vet ni vad jag gör på lunchen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar